1. Googla på : ”Peder Aléx Konsumera rätt – om ett svenskt medborgarideal”.
2. Om allt går som det ska så hittar ni en artikel i tidskriften Tvärsnitt, där idéhistorikern Peder Aléx redovisar den officiellt uttryckta svenska synen på hur man ska förhålla sig till konsumtion. I artikeln behandlas nästan uteslutande frågan om hushållskonsumtion -vilket också ligger helt i linje med hans problemformulering. Ert grundläggande uppdrag blir att vidga denna diskussion till att innefatta fenomen och företeelser som inte självklart (eller på något oproblematiskt sätt) brukar uppfattas som ”konsumtionsfrågor”. Är det t.ex. överhuvudtaget OK att konsumera ”arbetskraft”, ”sex” eller ”lycka”? Och vilken sorts konsumtion inom detta fält anses i så fall vara moraliskt acceptabel?
Dela upp er i mindre grupper (2-3 personer; gärna de grupper som redan har figurerat under kursens gång) och genomsök nätet eller traditionella medier efter diskurser om ”rätt” och ”fel” sorts konsumtion inom fritt valt område. Detta område kan t. ex. vara:
- ett fält som i Sverige annars associeras med någon sorts offentlighetstänkande, t. ex. utbildning, omsorg och sjukvård.
- ett värde som antas vara immateriellt eller omöjligt att ”köpa för pengar”, t. ex. ”lycka”, ”gemenskap” eller ”självkänsla”.
-ett privilegium som kan upplevas vara orättvist, t. ex. möjligheten att välja vilka grannar man vill ha.
Men det finns naturligtvis många andra tänkbara områden, och det är egentligen bara er egen fantasi som sätter gränserna.
3. Efter att ha avgränsat ett intressant område ska ni ägna er åt att identifiera och kategorisera diskurser som talar om vad som är moraliskt tveksam konsumtion, respektive konsumtion som går att rättfärdiga - eller t.o.m. att föreskriva- inom just detta område.
4. Vid seminariet förväntas ni göra en muntlig redovisning av tendensen i det material ni hittat. Finns det konkreta händelser eller fenomen som utgör den omedelbara utgångspunkten för ”rätt och fel”-diskursen (t. ex. reformer om friskolor eller möjligheten att köpa ”lyckopiller”)? Är ”rätt och fel”-diskurserna inom detta område överhuvudtaget relaterade till varandra? Är det stor övervikt för antingen ”för” eller ”emot” konsumtion inom ert område? Vilken sorts argumentation är vanligast? Finns det frågor som känns osäkra, och som kan uppfattas som en sorts ”gråzon” ?
Lycka till!
/PA
